Skogsbrukets klimatpåverkan

 

Den 8 november arrangerade Naturskyddsföreningarna i Alvesta och Växjö ett möte i Alvesta Folkets Hus, där miljöekologen Amanda Tas höll ett föredrag om Skogsbrukets klimatpåverkan. Drygt 60 personer deltog på mötet, flera medlemmar i förtroenderådet för Alvesta skogsbruksområde och några medlemmar från LRF. Det blev ett intressant möte för alla parter.

 

Här följer ett sammandrag från Amanda Tas föredrag av Sonja Darell

 

Gränsvärdet för klimatmålet har överskridits med råge, vilket redan har fått konsekvenser för jordens klimat och kommer att påverkas ännu mer. Medeltemperaturen för perioden 1 – 30 november 2020 var 4 – 5 grader över det normala i vårt land.

 

Även den biologiska mångfalden påverkas av jordens uppvärmning. Arter utrotas i snabb takt och det finns risk för oåterkalleliga miljöförändringar.

 

Den svenska skogsbruksmodellen innebär att gå in med tunga skogsmaskiner och kalavverkar. Därefter markbereds jorden för att nya plantor skall ta sig snabbt (ofta planterade) på hygget. Den här modellen påverkar den globala uppvärmningen, eftersom stora mängder koldioxid och andra växthusgrader frigörs när skogen avverkas. Kolet i form av koldioxid fortsätter att läcka ut från hygget under 10 – 20 år. Även markberedningen frigör koldioxid.

 

Torvmarker lagrar mycket kol. Planterad granskog på torvmarker släpper ut koldioxid de första 39 åren efter plantering. Om skogen avverkas efter 80 år och om biomassan används för att producera papper med kort livslängd, så blir det återigen en stor växthusgaskälla.

 

Ju äldre skogen är, desto mer kol finns lagrat i marken. Det tar i många fall över 100 år för kollagren i en avverkad skog att återgå till det kollager som fanns innan skogen avverkades. Träden tar upp koldioxid som lagras som kolföreningar i stam, grenar men också  marken (ca 70% i marken).

 

Kalhuggning bör undvikas för att minimera koldioxidutsläppen.

Det finns olika skogsbruksmetoder att använda sig av:

Naturnära och ekoanpassat skogsbruk (s k plockhuggning) är bättre ur ett klimat- och biologiskt mångfaldsperspektiv.

Viktigt att gynna lövskog och blandskog, som har mycket bättre förmåga att anpassa sig till klimatförändringar och är motståndskraftigare.

 

Av industrins energianvändning gör massa-, pappers- och pappersindustri av med i särklass mest energi.

 

Ca 11.000 forskare från 150 länder har undertecknat ett upprop om att jorden står inför en klimatnödsituation. Vi måste skydda och restaurera jordens ekosystem och snabbt stoppa förlusten av biologisk mångfald. Alla kvarvarande urskogar och intakta skogar måste skyddas.

Minst 20 % av den svenska produktiva skogsmarken måste skyddas permanent. Vi måste energieffektivisera, återvinna, återanvända och minska vår konsumtion av papper, skogsprodukter och andra resurser.