Skogsbolaget Vida har avverkningsanmält ett skogsområde i Vislanda där den fridlysta skogsorkidén knärot växer. Knärot är fridlyst enligt § 8 Artskyddsförordningen och Miljöbalken, samt rödlistad VU (sårbar). Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut, och knärot har på kort tid gått från att 2005 ha status LC (livskraftig), 2015 ha status NT (nära hotad) och nu 2020 ha status VU (sårbar). Arten är ett av många exempel på hur oerhört snabbt biologisk mångfald förloras genom svenskt skogsbruk.
Då Naturskyddsföreningen besökte skogsområdet hittades utöver orkidén även fler rödlistade arter och signalarter (arter som indikerar höga naturvärden). Av avverkningsanmälan framgår tydligt att Vida inte verkar ha gjort någon som helst naturvärdesbedömning i skogen, då ingen hänsyn är planerad över huvudtaget (se nedan). Detta trots att förekomsten av orkidéerna sedan lång tid tillbaka är kända och registrerade bl.a. i Artportalen, den centrala databasen för observationer av Sveriges växter, djur och svampar.
Naturskyddsföreningen i Alvesta har upplyst Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen om situationen och hoppas att myndigheterna gör vad som krävs för att säkerställa att den fridlysta orkidén och de övriga hotade arterna bevaras och att skogen som utgör deras livsmiljö inte förstörs. Området är redan oerhört utsatt, med omgivande stora hyggen, vägar och Vislanda samhälle.
FSC-certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk?
På Vidas hemsida står gällande FSC (certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk) att läsa bl.a. ”Det är en självklarhet att vi brukar våra skogar uthålligt”, samt ”Vi bedriver ett ansvarsfullt arbete i skogen”. Då detta granskas närmare visar det sig att Vida inte ens själva är certifierade i skogsbruk på eget markinnehav. Då struntar man alltså i såväl höga naturvärden, liksom de stora sociala värdena i att ha äldre skog med orkidéer i Vislanda.
Vida påstår vidare att man ”endast köper råvara som kommer från ett hållbart skogsbruk”. Frågan är om man för denna skogen då avsåg sälja virket till något annat icke FSC-certifierat bolag eftersom virket i detta fall uppenbart skulle komma från skog med hotade arter?
Naturskyddsföreningen frågar sig hur trovärdig FSC-certifieringen är när bolag inte ens försöker leva upp till den på sitt eget markinnehav? Känner markägare som anlitar Vida för att få hjälp med ”ansvarsfullt” FSC-certifierat skogsbruk till att man på sin egen mark inte ens bryr sig om att ta hänsyn till hotad natur som är skyddad enligt lagstiftning?