Synpunkter på detaljplan för del av Alvesta 14:56 m.fl.

(Prästängsskolan)

Vi vill bestämt avvisa planförslaget, av flera skäl.

Våra synpunkter i korthet

Prästgårdsparken med sin ekskog och sina ängar riskerar att bli kraftigt förändrad om planförslaget genomförs. En ovärderlig grön lunga kommer att mista i kvalitet. Här går tre leder: St Sigfridsleden, Spånenleden och Mountainbikeleden. Det är ett viktigt rekreationsområde för närboende. Det är en fantastisk miljö för skolungdom och barn i förskoleålder och med en populär lekplats. I takt med ökad bebyggelse har genomfart och antalet besökare ökat och därmed slitage. Att i det läget minska området är inte förnuftigt. Tillgängligheten minskar genom att allmänheten kommer att få begränsat eller inget tillträde.

En stor kvalitet med parkområdet är kombinationen av stor öppen yta och gammal ekskog. Det har också stor betydelse för det biologiska livet. För flera växter och djur är tillgången både på blomrik ängsmark och skogsmark livsavgörande. En del har sin bostad i skogen och hämtar föda på ängen.

Prästgårdsparken är älskat för sina ekar. Den har givits högsta naturvärde vid inventeringar (finns på kommunens egen hemsida se ref nedan). Här finns jätteekar, 17 st, mer än det finns på något annat ställe i Alvesta tätort inklusive Kloster. Rikedomen på grova ekar ger Alvesta tätort en särskild karaktär. Många är inte medvetna om denna natur- och kulturskatt. Planområdet omfattar en del av ekskogen och därmed riskerar slitaget här öka och tillgängligheten minska.

Ängsmarken har höga naturvärden genom sin storlek på ca 3 ha och många intressanta växter och djur. Ängen har lång historia då det är en gammal betes- och slåttermark. Ängen är därmed också gammal kulturmark. Kommunen sköter ängen sedan fem år genom hästslåtter för att öka den biologiska mångfalden och bidra till att öka antalet pollinatörer och hejda den stora insektsminskningen. Att då ta bort 1/3 av ängsmarken är anmärkningsvärt. Om kommunens engagemang se bild nedan på soptunnan.

Planförslaget riskerar att påtagligt förändra den kulturella miljön. Planen berör historisk mark med fornminnen dolda i marken men också synliga som  de resta stenarna. Kulturmarken runt kyrkan och mellan den gamla prästgården och den nuvarande kommer att påverkas, särskilt om byggnader uppförs. Se bild nedan. Tillgängligheten för allmänheten kommer också att minska.

Anmärkningsvärt är att inte något om områdets naturvärden presenteras i planen. Det tekniska planarbetet måste kompletteras med ekologisk- och hållbarhetskompetens. Biologisk mångfald och ekologisk funktion ingår också i hållbarhetsbegreppet. Kunskapen om ekskogen och ängarnas naturvärde måste fördjupas med ny kunskap så att de biologiska och kulturella värdena ökar.

Området ingår i kommunens gröna strukturplan. Vi menar att Prästgårdsparkens höga kulturella och naturmässiga värden inte får offras för att kortsiktigt lösa skolproblemet.

Sitter på papperskorgen på ängen                     Bild från Prästgården till gamla prästgården och Kyrka

Mer ingående om våra synpunkter

Biologisk mångfald, park och länk i kommunens grönstrukturområden

Området ingår i fastslagen grönstruktur och anges som parkområde med högsta naturvärde (se planförslaget sid 7 där det gröna området även omfattar det område som planen föreslår skall exploateras).

Gjorda inventeringar visar att området har högsta naturvärde. Ängarna och ekskogen måste ses som en helhet. Ekskogen är boplats och viloplats för många arter fåglar, fladdermöss och insekter medan ängen skapar föda åt dessa. Hushumla är ett exempel på art vars bo påträffades i en ek i ekskogen och också provianterande på ängen. Haghumla har sina bon i ängsmarken.

Flera arter av fladdermöss finns i området. Stor fladdermus och nordfladdermus (rödlistad som NT) är de mest förekommande.

Fladdermöss lever enbart av insekter. Fladdermössen har ofta dagviloplatser i äldre träd. Nordfladdermusen jagar över bryn och större öppningar som ängen utanför ekskogen. Att nordfladdermusen är rödlistad beror på att lämpliga jaktmarker som ängar och naturbetesmarker har minskat starkt. Ju större område med lämplig miljö desto fler fladdermöss hittar man (se bild). Referens se nedan. Det är alltså viktigt att inte ängsmarken minskar. Rödlistade arter se bilaga 1.

 

Prästgårdsängen har under några år slagits med häst och slåttermaskin ordnat av kommunen. Ängen har mycket stort värde då den är förhållandevis stor (ängsmark ca 3 ha). Det ger utrymme för många olika växter och insekter. Liten blåklocka, mandelblom, tjärblomster, teveronika, svinrot (NT), klofibbla (NT), vitsippa, röllika, femfingerört, ängssyra, stormåra, och gökärt är några arter som antecknats. På liten blåklocka påträffades blåklockshumla. Särskilt intressant är den rikliga förekomsten av väddklint, åkervädd och ängsvädd. De är mycket populära bland bin, humlor och fjärilar. Mindre bastardsvärmare (NT) och väddsandbi är två arter som är funna på dessa väddväxter på ängen.

Väddsandbi är sannolikt en indikator på mark med hög artrikedom i vildbifaunan. Se bilaga 2.

Fågellivet är mycket rikt med bland annat mindre hackspett (NT), turkduva, entita (NT), gröngöling, stenknäck, nötkråka och rödstjärt. Dessutom förekommer ekorre och igelkott (NT). Rödlistade arter se bilaga 1.

Mindre bastardsvärmare på åkervädd                                                             Hushumlebo i ekskogen

Vi finner det anmärkningsvärt att kommunen nu vill exploatera detta värdefulla område som man åtagit sig att sköta för att utveckla dess värden. Den biologiska mångfalden är hög inte minst för den stora rikedomen på pollinerare. Bin försvinner då deras livsmiljöer minskar och bin försvinner när de dödas av pesticider.  Illa vilket som.

Under rubriken ”Resurshushållning” är texten ”Ej nyttjad mark exploateras för skola. Friyta anläggs på delvis oanvända ytor i anslutning till skolan.” Att påstå att ängen är oanvänd yta är ett märkligt påstående. Ängen sköts av kommunen för pollinatörer mm och ingår i parkområdet. Ängen kan också tjäna som ett viktigt läromedel för elever. Den ger rymd åt miljön utanför skolan.

Oas för många

Området är också en oas för skolans ungdomar och för mindre barn. Från planförslaget:

Plan och bygglagen reglerar allmänt krav om att friytor (skolgård) ska vara tillräckligt stora och lämpliga för lek och utevistelse. Boverket rekommenderar ungefär att det avsätts 30 kvadratmeter friyta för varje skolbarn i grundskola. Rekommendationerna handlar inte enbart om areal utan även kvalité, en mindre skolgård kan kompenseras av kvalitéer som närhet till naturområde eller variation av vegetation och spännande miljöer som innehar terrängskillnader.

Vidare: En inventering av utemiljön och dess kvaliteter har genomförts och sammanställts i en rapport som används som arbetsmaterial till detaljplanen. Sammanfattningsvis visar utredningen att större lekbara ytor behövs på Prästängsskolan, som samspelar inne och utemiljön, samt utveckling av mer vilt växande grönska som följer årstiderna och bidrar med kvaliteter som skugga.

Att som planen föreslår ta bort delar av utemiljöerna finner vi anmärkningsvärt och kontraproduktivt. Ekskogen och ängen är ett andningshål för många, skola och förskola, hundägare, cyklister (mountainbikespår genom området), grannar, rekreationsled – Spånenleden. Kommunen måste fortsätta att utveckla området som en grön lunga för Alvestaborna.

Kulturmark

Området är också en kulturell oas. Det är ett fornminnesområde som framhävs av flera ”bautastenar”, medeltida kyrka och två prästgårdar. Flera av de föreslagna åtgärderna kommer att påverka den kulturella miljön, genom byggnader (upp till tre våningars höjd) och annan skolmark men också att hindra allmänhetens tillgång till området. Vi finner det anmärkningsvärt att kommunen vill exploatera en av Alvesta finaste kultumiljöer. Ängsområdet är också kulturmark. Det har brukats som betesmark, slåttermark och även som åkermark i sen tid av ”Prästabonden” Johan Aronsson.

Allmänt

På bara några år har en rasande exploatering skett i Alvesta tätort. På stora områden tas naturen bort, Orrakullen 1, östra infarten och föreslagen bergtäkt, Orrakullen 2 m fl  platser. Man kan inte säga att det skett en mot naturen och medborgarnas intressen varsam exploatering. Stora skogsområden och åkermark är borta och ersätts/har ersatts med hårdytor. Det är inte en god hushållning med mark och inte heller hållbart då stora mängder bundet kol försvinner från tidigare skogsmark och ängsmark. Slarvig expolatering är också risken då exploateringen sker i en rasande fart. Så släpptes stora mängder organiskt material mm från åkermark till sjön Salen vid anläggningen av Orrakullen 1.

Vi menar att vid så omfattande exploatering som skett och sker för närvarande måste en bedömning göras av dess ekologiska konsekvenser. Den biologiska mångfaldens kris på jordklotet gäller också Alvesta kommun. Då menar vi att den biologiska mångfaldens kris också innefattar allt som påverkar vår livsmiljö som ökande koldioxidhalt i luften med ändrat klimat som följd, som gifter och som habitatförstörelse. Biologisk mångfald är livet på jorden och dess kretslopp. Det måste fungera för att vi skall ha ren luft, rent vatten och andra nyttigheter. Biologisk mångfald handlar inte bara om sällsynta arter utan handlar om vårt liv, vår livsmiljö och framtida existens.

Vi menar också att det inte är god hushållning med mark, till skillnad från planförslaget

Från planförslaget

I nuläget (2021-12-01) finns inga lediga byggrätter för att kunna bygga ut skola i Alvesta tätort om ett behov av fler skolplatser skulle uppstå. Prästängsskolan är en skola som behöver finnas kvar och utvecklas. Syftet med denna detaljplan är inte att lösa Alvestas behov av skola på lång sikt. Detaljplanen är en kortsiktig möjlighet och en del i att säkra att lokaler för skola finns, samt ett sätt att pröva förutsättningar för att tillgodose skolans aktuella behov av utveckling för inne- och utemiljö. Idag finns inga ytor att utveckla skolan på enligt gällande detaljplan, därav görs en översyn i föreslagen detaljplan för att tillskapa ytor.

Vi menar att Prästgårdsparkens höga kulturella och naturmässiga värden inte får offras för att kortsiktigt lösa skolproblemet. Ett problem som man borde planerat i god tid samtidigt med planerade utbyggnader av nya bostadsområden. Kommunen får leta efter en ny plats för skola helst nära de nya bostadsområdena. Kanske en ny förskola i dessa områdens närhet.

Alvesta 2021-12-27

Naturskyddsföreningen i Alvesta

Bilaga 1

Rödlistade arter från Artportalen dec 2021                                     Väddsandbi på åkervädd
Bilaga 2

Väddsandbiet Artdatabanken

Ekologi

Väddsandbiet lever framför allt i halvöppna, gärna sandiga torrängsbiotoper. Den uppträder i en generation per år med flygtid från mitten av juni till mitten av augusti. Hanarna patrullerar väddbestånd. Arten är starkt specialiserad i sitt pollensamlande (snävt oligolektisk) och samlar endast pollen från åkervädd Knautia arvensis samt i viss mån från den senare blommande fältvädden Scabiosa columbaria i södra delen av Sverige, Danmark och i Mellaneuropa. Åkerväddpollenet som är rödviolett kan tydligt ses på honornas bakben. Livskraftiga populationer av arten är sannolikt direkt beroende av en god tillgång på blommande åkervädd på relativt vidsträckta ängsmarksarealer och kantzoner mot åkermark och skog. Bona ligger utspridda på glest bevuxen sandmark och ej tydligt aggregerade i kolonier.

 

Åtgärder

Sen slåtter med efterbete eller skiftande betesmosaik bör tillämpas på områden där arten fortfarande finns kvar. Blomrika torrängar och även svagt gödslade ”lindor” har ett stort värde för denna skyddsvärda biart. Arten misstänks vara en god indikator på marker med hög artrikedom i vildbifaunan och bör fortlöpande inventeras för att populationsförändringar ska kunna följas och ytterligare nedgång i arealen och försämring av biotopkvaliteten ska kunna motverkas. Boplatsområden bör övervakas mot igenväxning och exploatering.