Publicerades i nedkortad version som insändare i Smålandsposten 2023-03-27.

Rädda skogen i Aringsås

På papperskorgar runt om i Alvesta finns uppsatt information om de globala målen och Agenda 2030, något som i kommunen sedan 2020 “utgör grunden för vår styrning och verksamhetsutveckling”. Delmål 15 handlar om Ekosystem och biologisk mångfald och innebär Att genom hållbar markanvändning stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och stärka ekosystemen. Kommunens planförslag för Aringsås innebär precis det motsatta. Man avser exploatera ett skyddsvärt naturområde, och verkar heller inte intresserad av ett komplett beslutsunderlag då man inte bjuder in ideell naturvård eller friluftsliv för samråd.

Alvesta kommun planerar exploatera ett område med genuin natur, en skog som inte präglas av skogsbruk utan fått ha fri utveckling under en hundraårsperiod. Den består av många trädslag, är flerskiktad, och har mycket död ved som höjer naturvärdet. En del av området är tallsumpskog, en annan alsumpskog (av Skogsstyrelsen klassificerat naturvärde). På relativt liten yta finns alltså stor biologisk mångfald, vilket märks bland annat på det rika fågellivet med t ex  spillkråka, entita, stjärtmes, trädkrypare, svartmes. Här finns också flera rödlistade arter.

Området är särskilt viktigt att spara för att det skall finnas någon ”vild” natur kvar i tätorten.  Gröna områden har stor betydelse för friluftsliv, hälsa och en levande närmiljö. Det betyder mycket att kunna uppleva fåglar, fjärilar, bin, vilda blommor och svamp. I synnerhet då större delen av området mellan bebyggelsen och sjön Spånen präglas i övrigt av artfattiga produktionsskogar, monokulturer av gran och tall samt stora hyggen. I kontrast kan man i planområdet finna träd med omkrets på exempelvis: tall 206 cm, asp 272 cm, gran 285 cm, sälg 200 cm och ek 298 cm.

Något måste ha gått fel när detaljplanen går stick i stäv mot grönstrukturprogrammet

Vi blir häpna när kommunen vill exploatera detta lilla område, som dessutom särskilt utpekas i kommunens grönstrukturprogram som “mycket höga naturvärden”. Planen gäller en förskola, och det föreligger ett behov av fler sådana i Alvesta, men vi ställer oss undrande till varför den skall placeras i ett av de sista naturområdena som finns kvar på Alvestas östra sida. Den kan med fördel placeras i de nya bostadsområden som byggs. Man tycks ha glömt att planera för barnen i god tid.

Skogsområdet är 5,2 ha, att jämföra med områden som kommunen har exploaterat eller kommer att exploatera: Orrakullen 1 (43 ha), Orrakullen 2 (55 ha), Spåningslanda etapp 3 (40 ha). Man kan fråga sig hur många fåglar och andra djur i Alvesta som förlorat sitt hem och vart skall de nu ska ta vägen?

På kommunens hemsida står att läsa: ”Natur- och kulturområden skall skyddas och bevaras och den biologiska mångfalden bevaras”. Detta är också några av grundstenarna i miljöbalken. Vi konstaterar att detaljplan för Aringsås 14:4 Alvesta inte tar hänsyn till de natur- och friluftsvärden som finns i området och inte heller till kommunens egna grönstrukturprogram.

Kombinationen av barrskog, alsumpskog och öppen gräsmark med grova lövträd är det som bidrar till det höga naturvärdet och framtida utveckling av biologisk mångfald. Att stycka upp detta för vägar, byggnader, parkeringar, dränering och ständig belysning skulle definitivt förstöra området, även om fragment av skogen lämnas – den biologiska potentialen skulle gå förlorad och en rad arter kommer försvinna.

Naturskyddsföreningen anser för Aringsås

• Att området i stället blir ett naturområde för såväl natur- som friluftsliv.
• Att annan mark väljs för förskola eventuellt närmare de nya bostadsområdena.
• Att kommunen värdesätter värdefull naturmark för biologisk mångfald och friluftsliv i en vardag med en allt hårdare exploateringstakt på mark. På företag ställs allt högre krav på att ta hänsyn till biologisk mångfald, vilket också måste gälla kommunen. Kommunen har på kort tid exploaterat stora arealer genom att helt skala av det biologiska markskiktet för verksamheter och bostäder. Naturen måste få plats i den miljö vi lever.
• Att en förskola inte ska ligga vid en gammal soptipp.
• Att den gamla skogen får vara kvar är viktigt ur klimatsynpunkt. Gammal skog har bundet kol i biomassa ovan jord men framför allt i marken.

Varför vill Samhällsbyggnad inte ha så bra beslutsunderlag som möjligt?

I Boverkets kunskapsbank kring PBL står att läsa:

”Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. […] Även andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i planprogrammet och detaljplan ska ingå i samrådet. Sammanslutningar är organiserade intressen som ideella föreningar, natur- och friluftsorganisationer, handikapporganisationer och miljöorganisationer.”

Naturskyddsföreningen har ca 300 medlemmar och har under de 55 år vi varit verksamma påtagligt bidragit med kunskaper om naturen i Alvesta kommun. Men i samrådet för Aringsås (eller övriga planförslag) bjuder Samhällsbyggnad inte in intresseorganisationer som oss. Detta trots att det i Aringsås alltså rör sig om ett område utpekat som högsta naturvärde. Istället har man upprepade gånger (december 2021, maj 2022 och januari 2023) direkt nekat Naturskyddsföreningens förfrågningar att ens få ingå i en digital sändlista. Detta motiverat med att föreningen ”inte är sakägare”, samt att ”det finns många intresseorganisationer… det finns en risk att vi missar någon och därmed behandlar vi inte alla lika.”

Samhällsbyggnads ambitionsnivå för att få in ett “så bra beslutsunderlag som möjligt” är alltså så låg att man endast bjuder in lagstadgat minimum av juridiska sakägare till samråd. Alla andra exkluderas från sändlistan, med den bakvända logiken att man inte vill riskera missa någon. Denna syn på samråd är knappast enligt Boverkets riktlinjer, och är inte bra vare sig demokratiskt eller för goda planunderlag.

Avslutande ord

Åter till papperskorgarna som ska ge kommuninvånarna kunskap om Agenda 2030, däribland Delmål 15: Ekosystem och biologisk mångfald. Att genom hållbar markanvändning stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och stärka ekosystemen.

På papperskorgen står två rubriker. Den första är Vad kan du göra? Här finns flera bra punkter, bland annat “Värna om hotade skogar och naturområden”.

Den andra rubriken är Vad gör kommunen? Men här står bara att kommunen har en turistsajt, att det finns naturreservat (kan nämnas att inga av reservaten inrättats av kommunen), samt att det ofta ansöks om LONA-pengar.

Ska det vara så illa att det bara är invånarna som ska värna om skogar och naturområden (och motarbetas när de försöker), medan kommunen slipper? Att döma av de senaste årens fartblinda exploatering, och nu planförslaget för Aringsås, verkar det knappast vara bättre.