Inledning

Kommunens energiplan innehåller bra ambitioner och förslag. Klimatkrisen är akut och det är mycket viktigt att rätt åtgärder genomförs i rätt tid och i rätt ordning. Vår avsikt med vårt svar är att fördjupa diskussionen om energiplanen.
Vår produktion och konsumtion i Sverige är långt över vad jordklotet tål. Samtidigt som energiteknik och energieffektivitet utvecklas måste vi förändra vårt levnadsätt för att minska energi och konsumtion. För att få mindre mängd avfall måste vi minska och förändra vår konsumtion. Vi kan inte konsumera oss ur en ekologisk kris.
I Sverige förbrukar vi naturresurser långt över vad jordklotet tål. Energiplanen skall vara en del av kommunens åtgärder för att motverka klimatkrisen. Klimatkrisen och biologisk mångfald är beroende av varandra. Vi uppfattar att betydelsen av biologisk mångfald underskattas i det praktiska genomförandet av de olika verksamheterna i kommun, företag och allmänhet.

Cirkulära system

1. Utveckla återvinningscentralen till ett mer cirkulärt system.
2. Förslag på att utveckla en verksamhet för reparation och återbruk. Skapa ett återbruksområde/ lokal där man kan lämna in kläder, prylar mm som behöver lagas eller återbrukas. Önskvärt är även att skapa en fritidsbank för musikinstrument, trädgårds/snickeri-maskiner och redskap.
3. Vid rivning eller renovering av byggnader skall material tas till vara för återanvändning.
4. Minska plastanvändning. Avveckla plastgräsmattor. Undvik svårnedbrytbara ämnen som PFAS och liknande ämnen.

Transport

1. Utöka kollektivtrafiken i hela kommunen i samarbete med regionen
2. Fler cykelvägar inom och mellan tätorterna
3. Tung transport ska ledas utanför centrum
4. Elcyklar för kommunanställda
5. Kommunanställda skall resa med tåg, buss eller fossilfria bilar för tjänsteresor (inte flyg).
6. Handelsutbudet inom tätorterna har utarmats. Detta leder till resor till handelscentra på annat håll.

Markanvändning

1. Naturliga ekosystem som skog, myrar och äldre ängar binder kol i biomassa såväl ovan som under jord. (I skogsmark tex lagras mer kol i marken än i träden.) De tjänar därmed som kolsänka. De gör störst klimatnytta om de inte exploateras. Skog som avverkas och tjänar som biobränsle är inte självklart förnybar energi. Det kan ta mycket lång tid att reparera kolförrådet i sådana områden. Vår synpunkt är därför att hellre låta skogen, myren och ängen vara oexploaterad. När det gäller skog som brukas bör detta ske med naturnära skogsbruk. Brukade myrar skall återvätas om möjligt.
2. För klimatsmart byggande måste markanvändning tas med i beräkningen. Mark som exploateras för byggnation och dylikt har stor klimatpåverkan och skall räknas in i koldioxidbudgeten.

Konsumtion

1. Klimatssmart mat handlar om flera saker. En sak är klimatpåverkan (t ex koldioxid) men också påverkan av biologisk mångfald (markpåverkan i vårt land och andra länder). Vi tycker att kommunen skall eftersträva att anpassa matvaror efter säsong men också understödja utveckling av lokalt producerad mat, speciellt ekologiskt producerade råvaror (gärna KRAV). Bra att kommunen söker lokala leverantörer. Men det måste också finnas budget för inköp från lokala leverantörer och ekologiska råvaror.
2. Minska köttkonsumtion och öka proportionen av vegetariska livsmedel (t ex ärtor och bönor).

Energi

1. Angående definitionen av biobränsle menar vi att det inte är en förnybar resurs. Om en skog hyggesavverkas kommer hela dess ekosystem, dess växt-, djur- och svampliv, att kraftigt påverkas. Det tar mycket lång tid att bygga en ny skog inklusive dess kolförråd.
   Markens näringsförråd urholkas också. Man kan alltså inte enbart betrakta träden ovan jord utan man måste räkna med alla organismer i ekosystemet. Ekosystemets funktion har också kraftigt förändrats när en skog blir ett hygge. Mest diskuterat är svamparnas funktion i marken och samspel med träden. Förbränning av biomassa ger också koldioxid. Det är ingen skillnad mellan denna koldioxid och den från fossila bränslen. Utsläpp är utsläpp. Om en äldre skog avverkas tar det lång tid att åter få motsvarande kollagring. Biobränslens klimatpåverkan skall därför också räknas med i kolbudgeten.
2. Är den förändrade markanvändningen till företag som Jysk, Gem&fix och Dollarstore verkligen i linje med energi- och klimatprogrammet?
3. All nybyggnation måste styras så att det byggs med bästa teknik och kräva mycket lite extern energi och helst bli plushus. Solceller eller annan solvärme installeras på nya byggnader men även på äldre hus. Prissättningen på levererad solel från lokala producenter skall vara samma som den som köps.
4. Solparker och vindkraftsparker skall byggas på redan exploaterad mark. Ostörda miljöer skall undvikas liksom jordbruksmark. Solceller eller solvärme kan placeras på byggnader, parkeringsytor och offentliga byggnader och fabriker/företag
5. På sikt minskas biobränsle mot från solel eller solvärme, vind, vatten och värmepumpar (inklusive frikyla). Att i stor skala använda biobränsle från helträd är inte lämpligt. Dels skadas den biologiska mångfalden och vidare minskar markbundet kol.

Klimatanpassning

1. En nödvändig anpassning är att skydda mer natur dels för att binda kol men också för väl fungerande ekosystem. Det kan ta hundratals år för en skog eller betesmark att återställas. Därför är det särskilt viktigt att spara äldre ekosystem. Alvesta kommun har mycket liten areal skyddad natur. Vi föreslår att fler reservat och friluftsområden inrättas
   Rådande kalhyggesbruk innebär att bundet kol i marken avges till atmosfären. Sådant skogsbruk är monokulturer som är mycket sårbara för insekts/svampangrepp, torka, översvämning och storm. Temperaturhöjningen har förvärrat situationen.
2. Återvätning av sumpskogar och myrar är en viktig form av anpassning. Att återställa lämpliga sänkta sjöar och vattendrag bör undersökas. För att behålla vatten vid torka och skyfall bör många diken läggas igen.
3. För väl fungerande ekosystem behövs förbindelser mellan olika biotoper för att djur och växter ska ha möjlighet att spridas mellan olika områden. Det innebär såväl att behålla viktig grönstruktur men också vid exploatering ta sådan hänsyn. Ingående inventeringar måste alltid ske vi exploatering.
4. Grönområden och vattendrag skänker svalka i tätorterna. Träd är mycket viktiga och för den biologiska mångfalden är det viktigt att gynna inhemska trädslag som skogslind, skogslönn, skogsek, bok, oxel, rönn och ask. Dessa trädslag är missgynnade i det rådande skogsbruket.

Övrigt

1. Många kommuninnevånare vill bidra till att motverka klimatkrisen. Därför är det viktigt att kommunen gör en relativt kortfattad och tillgänglig text om vad vi kan göra för energiförbrukningen och klimatkrisen till kommuninnevånarna.
2. I energiplanen står ”Ett förändrat klimat innebär även nya möjligheter”. Vi anser att det inte finns något positivt med ett kraftigt förändrat klimat. Negativ påverkan överväger i så stor grad i form av skyfall, torka, invasiva arter och sjukdomar,

Styrelsen för Naturskyddsföreningen i Alvesta
Alvesta
2024-09-23